Recension: Gunnar Elfström – Vår stad vid Stångån

Recension
Gunnar Elfström:
Vår stad vid Stångån. Stångåstaden under 75 år, 1942-2017

Utgiven av AB Stångåstaden

Knappt har vi läsare hunnit hämta andan efter Gunnar Elfströms succébok om Linköping på 60-talet förrän han sätter ännu ett verk i händerna på oss. Denna gång skriver han för Stångåstaden som i år fyller 75 år vilket firas med en jubileumsbok.

”Vår stad vid Stångån” är således en berättelse om Linköpings kommunägda bostadsbolag. Men eftersom det är Gunnar Elfström som är författaren växer boken raskt till en hisnande tidsresa från ett trevande 30-tal när politikerna inte riktigt kunde komma överens hur de skulle ta sig an stadens bostadsbrist utan fastnade i en förlamande debatt, via 40-talet då jubilaren såg dagens ljus först under namnet AB Råbergahus för att från 1948 heta Stångåstaden, fram till idag då flera nya byggprojekt växer fram trots trista och tröttsamma överklaganden.

Gunnar Elfström har den vida blicken. Han noterar att när Europas städer förintades växte Linköping till en modern stad. Särskilt 50-talet var expansivt. Under 70-talet med oljekrisen kom utvecklingen av sig något. Vi som sökte bostad i Linköping i slutet av 90-talet minns hur tillgången var stor och Stångåstaden lockade med rabatter och olika erbjudanden. Idag är den tiden ett minne blott.

Gunnar Elfström skriver med sitt särskilda signum av kunnighet, gemyt och en stor kärlek till de människor som före oss brottats med boende, ekonomi och framtidsplaner. Särskilt uppskattar jag det tydliga genusperspektiv Gunnar Elfström har i sin bok då han lyfter fram de kvinnor som varit och är betydelsefulla för Stångåstaden. Typiskt för Gunnar Elfström är den utblick han har över samhället i stort. Författaren kopplar Linköpings utveckling och Stångåstadens historia till Lubbe Nordströms rapport om ”Lort-Sverige”, Per-Anders Fogelströms roman ”Mina drömmars stad”, de stora byggprojekten som ABC-staden och miljonprogrammet, skyddsrum och frysboxar. Här finns också berättelserna hur de olika områdena av Linköping växer fram; Johannelund, Eskadern, Ryd, Skäggetorp, Lambohov och Stolplyckan. Stångåstaden som företag är ett nav i det moderna Linköpings framväxt. Och äntligen får jag förklarat för mig varför Abisko, som byggdes som ett modernt handelscentrum på 50-talet, heter Abisko.

Gunnar Elfström lyfter också det stora sociala engagemang som finns hos bostadsföretaget och intresse att följa med i trender, vilket gjort Stångåstaden till en högst modern hyresvärd. Även olika dotterbolag som Studentbostäder och Bryggaregården AB i Gamla Linköping får sina berättelser.

Det är bara att hoppas att denna praktbok blir tillgänglig för så många läsare som möjligt. Tack Gunnar!

Jakob Carlander

Comments are closed, but trackbacks and pingbacks are open.