Recension
Anneli Jordahl: Kallet
Norstedts förlag
Snart har kriget i Ukraina fortsatt i fyra år. Vi har tvingats inse att krig och terror kan pågå i vår egen närhet. Kanske kan det ge oss en smula insikt om hur det var för gränsfolket till det ockuperade Norge, som under sex års tid tog emot och gömde flyktingar, skickade mat och förnödenheter och försåg motståndsmän och kvinnor med material, samtidigt som man bar på oron att våldet inte skulle göra halt vid den svenska gränsen.
Författaren Anneli Jordahl har utgått från egen släkt och research i berättelse om människorna i Stora Blåsjön i Frostvikens socken under åren 1940 till 1945. Romanen rör sig kring tre personer. Karolina är ödemarkssamarit som förlöser barn och tvättar de döda i ensliga hus mot fjällen; doktor Hummel i Gäddede som har valt bort det trygga stockholmslivet och dras in i den norska motståndsrörelsen med risk för sitt eget liv; och så Henry Rinnan, en historisk person som var norsk nazist och kollaboratör med ett flertal människors liv på sitt obefintliga samvete.
Doktor Hummel och Karolina samarbetar kring sjuka och flyktingar. Henry Rinnan har satt ett pris på Hummels huvud. Som läsare kunde man förvänta sig en uppgörelse mellan dem alla tre. Men så blir det inte. Var och en har sin berättelse. Doktor Hummel och Henry Rinnan har trots sina motsatser något gemensamt. För dem blir kriget en möjlighet, en plats att gestalta den man vill vara, på gott och på ont. Med Karolina är det annorlunda. För henne är livet inte ett val, utan något man ställs inför och tar sig an, som då hon utackorderades som barn till lägstbjudande familj för att sköta de tunga och otacksamma sysslorna i huset. På den vägen har det varit.
Karolina blir ett av de fantastiska kvinnoporträtten i en klassmiljö som Anneli Jordahl skildrar på ett så respektfullt och levande sätt. För doktor Hummel är livet ett äventyr, för Karolina är det kall, den där sällsamma och ibland plågsamma blandningen av plikt och medkänsla. Hon drömmer om sin egen stora familj och att ge dem en annan start i livet än vad som varit hennes egen. Där har hon sitt livsmål. Hummels aningslösa självupptagenhet, om än för det goda, blir en mer märklig kontrast till Karolinas liv, än det gränslösa avstånd som råder till Rinnans ondska.
”Kallet” är en makalös roman om människan ställd inför livets utmaningar. Om goda val som onda val. Allt berättat i en vardaglig miljö med skarp blick för relationer och personligheter, så fri från effektsökeri och så full av mänsklig brist och storhet.
Jakob Carlander
