Recension
Kjell O. Lejon (redaktör):
Föreställningar om döden – forskares aspekter på vår existens och dess begränsning

Medverkande författare: Björn Alm, Niclas Franzén, Fredrik Gregorius, Anna Ingemark, Kjell O. Lejon, Kerstin Lind, Åsa Nilsson Dahlström, Karin Ström Lehander, Gary Svensson, András Szigeti, Håkan Ulfgard

Carlsson bokförlag

Det ligger nära till hands att tänka om döden som något statiskt, en fastlåst tanke som inte ändrar sig från tid till annan. Döden är ju det oåterkalleliga tillstånd som det är. Inget kan vara mer fel. Tankar, föreställningar och förhållningssätt till döden skiljer sig åt mellan olika epoker, kulturer och uttrycksmönster. Döden är en högst levande och dynamisk närvaro i våra liv. Det visar inte minst en lärd och underhållande antologi från Linköpings universitet under redaktion av Kjell O. Lejon.

I ”Föreställningar om döden” kommer elva forskare vid avdelningen för kulturvetenskap till tals. Med skilda utgångspunkter från filosofi, konstvetenskap, socialantropologi, visuell kommunikation och religionsvetenskap undersöker de våra föreställningar om döden och hur vi i skilda tider och kulturella sammanhang förhållit oss till och kommunicerat med döden och även den döda. Resultat blir en förbluffande samstämmig bild av hur döden alltid sysselsatt oss och tvingat oss till ställningstaganden.

En återkommande fråga är hur vi bevarar den döda i vårt medvetande och även som en kommunikativ motpart. Anna Ingemark har fångat detta perspektiv i stadens diskurs, där arkitekturen tolkar liv och död och deras förhållande till varandra. ”En stad med årsringar blir, i likhet med en människa med livserfarenhet, mer mångfacetterad och intressant.”

Att detta är en kommunikation med många fallgropar visar Björn Alm genom att lyfta fram metaforernas begränsning. Metaforen kan ge oss en falsk känsla av att förstå döden och de döda på samma sätt. András Szigeti ställer intressanta frågor om vi kan förlåta den döda och kommer med viss tvekan fram till ett ja. Kjell O. Lejon går igenom den medeltida litteratur vi kallar Ars moriendi, konsten att dö. I dessa handböcker fanns en uppriktig omsorg om såväl den döde som dess närstående vi idag saknar. På samma sätt visar Kerstin Lind, Niclas Franzén och Karin Ström Lehander hur konsten vid förra sekelskiftet umgicks med döden på ett sätt som idag är främmande för oss. Symbolismen och teosofin hade då betydelse för hur döden avbildades. Ljusår ifrån idag då dödskallen blivit symbol för ett känt jeansmärke, vilket Gary Svensson uppmärksammar.

Åsa Nilsson Dahlström och Fredrik Gregorius lyfter aspekter från andra kulturer där genuskamp och knarkkarteller kan få avgörande betydelse för hur döden och den döda gestaltas. Bibelforskaren Håkan Ulfgard diskuterar vad begreppet ”den andra döden” kan stå för i Uppenbarelseboken. En term som trots allt inte är så unik. Robert Jay Lifton lyfte i boken ”The Broken Connection” grekernas term ”den dubbla döden” som stod för att dö barnlös och därmed förintas ur historian. Ett tema som återkommer hos den ungerske författaren Lajos Zilahy i novellen ”När dog János Kovács”. När de sista minnena av snickargesällen János Kovács utplånas årtionden efter hans död dör han också en andra gång. En andra död, då vare sig existens eller minne finns kvar.

”Föreställningar om döden” är en fantastisk bok som visar att döden är långt ifrån enbart ett biologiskt fenomen. Med sina många olika aspekter gör den också klart för läsaren hur oskiljaktigt liv och död förhåller sig till varandra. Det är också fascinerande hur mycket en bok om döden kan lära ut om livet i alla dess olika gestaltningar. Bra bildningslitteratur för långa sommardagar innan hösten till slut kommer oss till mötes.

Jakob Carlander

Comments are closed, but trackbacks and pingbacks are open.