Recension: Malin Nord – Barmark

Recension
Malin Nord: Barmark

Albert Bonniers förlag

Det är lätt att glömma bort, men för 75 år sedan var Sverige ett land som tog emot flyktingar från en angränsande krigshärd och förtryckande ockupationsmakt. Malin Nord är författare med rötter i Östersund, som debuterade med romanen ”Stilla Havet” år 2012. I sin nya roman ”Barmark” berättar hon om fyra generationer kvinnor, varav den första av dem, Signe, kommer som flykting från Trondheim över fjällen. Utmattad föder hon ett barn vid ankomsten. Bakom sig har hon lämnat man och son med förhoppning om en återförening.

Berättaren i boken är Anja, barnbarn till Signe. Mellan dessa båda kvinnor tvinnar sig starka trådar, som i mormors dagbok men också i ett ödesmättat återupprepande av historien. För Anja med dottern Hanne är det sista sommaren i Bleckmyren innan de måste bege sig till Östersund. Också det ett slags flyktingskap som ett lågmält eko av mormoderns ohyggliga förluster då hon lämnade man och en son bakom sig i Norge.

Malin Nord skriver med en märklig prosa. Den är poetisk, vemodig, detaljrik och fysisk med starka naturmålningar. Men utan att för ett ögonblick tappa tempo eller fokus. Så många kvinnoöden vilar hos Anja. Så mycket oro att förvalta. Där finns också en kärlek till barnet, en kärlek som tvekar inför insikten hur lätt det är att förlora. Drömmarna som hemsöker Signe och Anja återkommer som egna berättelser. De håller oron vid liv men gör den kanske också tillvaron mer insiktsfull och förståelig? Männen är satta i bakgrunden. Lite ängsliga och perifera finns de där utan någon verklig förmåga att ta plats i huvudpersonernas liv.

”Barmark” är en tät berättelse som berör läsaren på djupet. Den här läsupplevelsen ska du inte vara utan.

Jakob Carlander