Recension
Simon Sorgenfrei: De kommer alltid att vara annorlunda svenskar – berättelsen om Sveriges första muslimer
Norstedts förlag
”De kommer alltid att vara annorlunda svenskar”, orden är den dåvarande kommunikationsministerns Olof Palmes 1965. En begynnande insikt började ta form, att Sverige för alltid kommer att vara mångkulturellt och att det gamla svenska enhetssamhället var historia.
Alla som kommit till Sverige för att bli en del av landets identitet har sin egen historia. Väldigt litet har blivit berättat om muslimernas tidiga historia i Sverige, som tog sin början långt innan de stora flyktingströmmarna på 1990-talet och framåt. Religionsvetaren och föreståndaren för Institutet för forskning om mångreligiositet och sekularitet, Simon Sorgenfrei har i en alldeles fantastisk bok med titel från Olof Palmes tal skildrat denna utveckling från två vilsna muslimska invandrare i 1900-talets början till dagens näst intill självklara mångkulturella samhälle där Sverige snart består av en miljon muslimer.
Urfadern för denna hisnande resa var Ebrahim Umerkajeff från Ryssland som kom till Sverige i början på 1900-talet, driven bort av den ryska revolutionen och med ett dramatiskt levnadsöde. Han etablerar en pälsaffär i Stockholm efter en relationell stormig resa. Snart finns där även Akif Arkan från Turkiet som i en närbelägen affär säljer mattor. Kring dessa två personer växer så en muslimsk identitet fram i Sverige, först trevande och lite osäker men ändå med ett tydligt mål. Flyktingar från första världskriget och ryska revolutionen följdes av de som sökte undkomma andra världskrigets fasor. År 1949 grundas den första muslimska församlingen eller föreningen som den inledningsvis kom att kallas. En större grupp muslimer kom med den arbetskraftsinvandring som ägde rum under 1950- och 60-talet. Ett påfallande drag i Simon Sorgenfreis forskning och berättelse är hur myndigheter hade en respektfull och tolerant hållning till de första muslimerna. Även allmänheten visade över lag på en vänlig och generös inställning. Här fanns inget av den antisemitism som invandrande judar möttes av. Simon Sorgenfrei berättar dessa båda folkgruppers historia i Sverige som två parallella spår. Att gruppen muslimer var så liten kan nog spela roll, liksom att samhället i stort präglades av en romantiserande bild kring orientalismen. Det fanns en nyfiken på muslimer som knöt an till både film och litteratur. Simon Sorgenfrei tar upp sufismens inflytande över svenskt kulturliv i början på 1900-talet som en sådan positiv trend.
Författaren berättar de första svenska muslimernas historia i en kontext av det svenska samhällets gradvis sekulariserade. Lite paradoxal kan man säga att det var denna sekularisering som möjliggjorde det muslimska etablerandet i samhället, men samtidigt också var det som hotade den. Den efterföljande generationen uppvisade mindre intresse av att följa traditioner och orienterade sig mer mot nöjesliv och samtidens trender, vilket bekymrade den äldre generationen. Simon Sorgenfrei väver samma individuella levnadsöden med samhällets förändring och utveckling på ett levandegörande sätt. Man lär sig mycket av att läsa denna bok
De första muslimerna i Sverige stod för en liberal islam, men hade en ändå en hög ambition att bevara den. Det svenska samhället var påfallande tolerant att låta så ske. Det vore gott om vi kunde hitta tillbaka dit där det började. Där både religion och samhälle har en ömsesidig önskan att första varandra och etablera ett gemensamt liv.
Jakob Carlander