RecensionAlex Capus: Livet är bra Norstedts förlag Översättning: Anna Hörmander Plewka Att leva med ”här och nu” är ett mantra som upprepas till nästan leda bland psykoterapeuter och beskäftiga mindfulnessinstruktörer. Lätt att säga, svårare att förverkliga. Såvida man inte tar skönlitteraturen till hjälp. Romanen ”Livet är bra” är en enkel berättelse om det närvarande där allt får vara som det är, även de molande känslorna av oro. Författaren Alex Capus är bosatt i tysktalande Schweiz och blev känd för en svensk läsekrets med romanen ”Léon & Louise”. ”Livet är bra” utspelar sig under en vecka i Max liv. Han är gift med Tina, har treRead More →

Recension Christian Unge: Har jag en dålig dag kanske någon dör Norstedts förlag Biografiska yrkesbiografier blir allt vanligare. Förra hösten kom Ole Thorstensen med ”En snickares dagbok”. Nu är det möjligt att läsa överläkaren Christian Unges berättelse i ”Har jag en dålig dag kanske någon dör”. Det blir ofta kreativ litteratur och läsning när någon med yrkesarbetet som bas samtidigt reflekterar över det samhälle vi lever i. Också Christian Unge lyckas väl med det upplägget. Som titeln antyder kliver han rakt in i det utsatta med att vara läkare. Möjligheten att vara en livsavgörande hjälp, men också bristen, ansvaret och risken att göra fel medRead More →

Recension Anna Pella: När du ler stannar tiden Dagbok till min dotter som föddes med en svår hjärnskada och som lärt oss vad som är viktigt. På riktigt. Libris förlag Att få ett barn och bli förälder är en stor och omtumlande upplevelse som förändrar livet. Att få ett barn med flerfunktionsnedsättning är lika stort, men mer omtumlande och förändrar livet på ett sätt som bara en förälder kan berätta om. Anna Pella, journalist och fotograf, ger oss denna berättelse i boken ”När du ler stannar tiden”. Det är en dagbok skriven till dottern Agnes, idag 13 år, där vi andra får lyssna till enRead More →

Recension Petter Lidbeck: Kvinna utan minne Piratförlaget ”Minnet är vinden. Glömskan är en enveten havsström. Utan minnet lämnas vi drivande. Utan glömskan blir havet ett stillastående vatten med ruttnande tång.” När jag läser Petter Lidbecks nyutkomna roman ”Kvinna utan minne” kommer jag osökt att tänka på inledningsorden i Niklas Rådströms klassiska roman ”Medan tiden tänker på annat”. Minne och glömska är som longitud och latitud med vilka vi tar ut färdriktningen i livet. Vad händer om man glömt allt och inte äger några minnen av dem som finns runt omkring mig? Inte ens mina barn? Titeln till romanen är som en blinkning till Aki KaurismäkisRead More →

Recension Lina Sjöberg: Simson Weyler förlag Den som läser bibeln som en normerande lagbok med moraliska anvisningar går miste om det mesta i den. Bibeln, då inte minst den Hebreiska bibeln, är tillkommen av författare och skrivare, med en hög ambition att berätta enskilda människors livsöden, som berörde de oss alla. Därför är skönlitteraturens glasögon högst användbara för att förstå berättelsernas mening. Litteraturvetaren Erich Auerbach kallade i sitt klassiska verk ”Mimesis” bibelns berättelser för bakgrundsdigra. Det finns en fåordighet i de bibliska berättelserna som bjuder in läsaren att kliva djupt in i dem och tolka dem med våra egna liv. Så som vi läser denRead More →

Recension Per Aspenberg: Benboken. Om frakturer och forskning Karneval förlag Den gamla välkända latinska sentensen ”De mórtuis nil nisi bene”, ”Om de döda intet annat än gott”, fick en egen humoristisk översättning i Grönköpings Veckoblad: ”Av de döda inte annat än ben”. Benen i vår kropp är ett ämne alldeles för sig. Eller egentligen många olika ämnen. Som arkeolog en gång i tiden vet jag att översättningen i Grönköpings Veckoblad har sin riktighet. Ben och keramik var de två fynd som hjälpte till att datera, bestämma och återskapa. Denna märkliga stomme i vår kropp som både kan beskrivas som död och levande materia. Per AspenbergRead More →

Recension Martin Lönnebo: GRUNDglädjen – Texter om liv, tro och hopp Foto av Emanuel Eriksson Verbum Det finns en riktning inom den moderna konsten som kallas för naivism. En naivism som inte får missförstås som naiv. Den naivistiska konstnären är en djupt skolad målare som med allt sitt kunnande och sin talang söker återfå förmågan att se världen genom barnets och den oskolade betraktarens ögon. Konstnärer som vi kopplar till naivismen är Marc Chagall, Nils von Dardel, Bror Hjorth och Olle Olsson Hagalund. Deras enkelhet var skenbar, bakom det barnsliga fanns stort kunnande. Biskop emeritus Martin Lönnebo är teologins naivistiske konstnär. Obekymrat rör han sigRead More →

Recension Samar Yazbek: Hon som vandrar Ordfront förlag Översättning: Marie Anell Den danska författaren Karen Blixen skrev: ”Allt lidande kan bli buret om det finner sin plats i en berättelse, eller om du berättar en historia om det”. Jag tänker på detta citat när jag läser Samar Yazbeks roman ”Hon som vandrar”. Den unga tonåringen Rima i krigets helvete i Damaskus som tagit sin tillflykt till all världens berättelser. Människor runt omkring Rima tror hon är stum. Men tungan har knutit sig och vill i protest inte längre forma några ord. Ibland kan hon nynna koranverser, som enda röst till sin omvärld. Helst och nästanRead More →

Recension Ole Thorstensen: En snickares dagbok Albert Bonniers förlag Översättning: Jan Stolpe I den ständiga rapportfloden om stress, arbetsbelastning, sjukskrivningar och nedskärning har nyhetsströmmarna slitit själva arbetet med sig och förvandlat ett viktigt livsområde till något vinddrivet. Att känna stolthet över sitt arbete och sin yrkeskunskap har kommit i skymundan för alla problem som associerar jobbet med utsatthet. Visst finns det något verkligt i den utsattheten. Men det är lätt att glömma bort den andra sidan. Glädjen i att skapa, självaktningen i den egna färdigheten, nyfikenheten i vad som går att uträtta. De antika grekerna talade om frónesis, som ett särskilt lärdoms- och yrkesbegrepp.  DenRead More →

Recension Åsa Nilsonne: Processen – möten, mediciner, beslut Natur & Kultur ”Att försöka bringa hjälp till en människa med psykiska problem är något av det finaste en människa kan göra”, skriver psykiatrikern och idéhistorikern Nils Uddenberg i sin biografi ”Själens Shamaner”. Psykiatrikern som ofta är en illa sedd person i skönlitteraturen, får en oväntad humanistisk röst när hen själv kommer till tals. Många är de psykiatriker och neurologer som sökt berätta sina liv för oss läsare och hur de personliga erfarenheterna fallit samman med uppdraget att bota människor med psykisk ohälsa. Johan Cullberg, Clarence Crafoord, Gert Wretmark, Nils Uddenberg, Jan-Otto Ottosson, Oliver Sacks, för attRead More →