Recension: Magnus Engberg – Maria. Sveriges ryska prinsessa

Recension
Magnus Engberg:
Maria. Sveriges ryska prinsessa. En bok om Maria Pavlovna
– rysk storfurstinna, svensk prinsessa, landsflyktig kosmopolit

Magnus Engberg Kulturproduktion 

Det svenska kungahuset har inte haft någon större lycka då man sökt gemål för kungar och prinsar österut i Ryssland. Den blivande Gustav IV Adolf friade till Katarina II:s sondotter Alexandra, men klantade sedan till det beträffande religionsfrihet för sin blivande hustru. Drygt hundra år senare friade prins Wilhelm, son till Gustav V, till Maria Pavlovna (1890–1958), rysk storfurstinna och kusin till den siste tsaren Nikolaj II. Han fick ett tveksamt ja. Och trots ett storslaget bröllop i Ryssland och ett vackert palats på Djurgården; Oakhill, som idag är den italienska ambassaden, blev deras äktenskap vare sig lyckligt eller långvarigt.

Författaren och kulturhistorikern Magnus Engberg har i ett vackert praktverk skildrat hennes levnadsöde, som minst sagt blev stormigt och mångfacetterat. Maria föddes som äldsta barn till Alexandra av Grekland, sedermera Storfurstinna i Ryssland, och Storfursten Paul Alendrovich av Ryssland. Mamman dog i barnsäng då Marias lillebror föddes och pappan lämnade Ryssland efter att han hamnat i onåd kring sitt andra äktenskap. Resten är som en roman av Tolstoj. Maria stod aldrig någon närmare än sin bror Dimitrij. Äktenskapet i Sverige med prins Wilhelm blev en besvikelse. Han kunde aldrig leva upp till Marias drömmar om ett blomstrande liv. Under en resa i Tyskland meddelade Maria prins Wilhelm att hon helt sonika tänkte resa till Paris för att aldrig återvända. Dimitrij följer henne på resan dit. Som Marias egen far övergivit henne för ett nytt liv i Paris, lämnar hon nu själv sin son, den blivande greven Lennart Bernadotte, i Sverige. På Marias ålders höst är det han som tar hand om henne i sitt slott Mainau vid Bodensjön. Däremellan har hon gjort stormiga karriärer som modeskapare, parfymproducent och fotograf med varierande framgångar. Så länge han kan håller Gustav V en vakande hand över henne.

Magnus Engberg har gjort ett närgånget och psykologiskt varsamt porträtt av Maria Pavlovna i en stormig tid av två världskrig och ett tsarvälde som för alltid tog slut med Ryska revolutionen. Hon hade höga tankar om sig själv, men fastnade aldrig i bitter självömkan utan sökte ständigt nya vägar.

Boken, som är fylld av illustrerande fotografier och bilder, fångar också en historisk dynamisk epok. Ett Ryssland som faller samman i revolutionen och hur detta kastar svallvågor även över Sverige, där Sven Hedin målar upp en rysskräck med sin bok ”Ett varningens ord”. Allt kopplat till bokens huvudperson Maria Pavlovna. Magnus Engbergs bok om hennes livsöde är samtidigt en resa i historian; lättsam, kunnig och klargörande. Jag tänker att det här är författarens egen höjdpunkt som författare och berättare. Samtidigt som allt i boken är verifierbara fakta går den samtidigt att läsa som en roman. En roman med rysk tragisk tyngd och levande berättarkonst. Ett genialt val av huvudperson och ett lika genialt sätt att skildra hennes livsöde. Läs den i sommar!

Jakob Carlander