Recension: Sofia Gustafsson – Järtecken

Recension
Sofia Gustafsson:
Järtecken – Joen Petri Klint
och 1500-talets vidunderliga lutherdom

Nordic Academic Press

Att tyda tecken i sin omgivning är en lust som följt människan genom årtusenden. Tolkningarna har varit fantasifulla och skrämmande. Färgade av religion, politik och ibland med vetenskapliga förtecken. Vårt behov av att förstå, förutse och kontrollera tillvaron har varit omättligt.

Under medeltiden och renässansen förekom en särskilt litteraturgenre, de så kallade järteckenböckerna. Prästen i Linköpings stift Joen Petri Klint, död 1608, författade en sådan bok fylld av bisarra händelser och dramatiska tolkningar. Historikern och universitetslektorn vid Linköpings universitet, Sofia Gustafsson, presenterar hans egenhändigt illustrerade manuskript i en lärd och underhållande bok, ”Järtecken – Joen Petri Klint och 1500-talets vidunderliga lutherdom”.

1500-talets slut var en tid av stegrande apokalyptiska förväntningar. Reformationen och snabba politiska förändringar skapade ett underlag för intresset kring olika järtecken. Särskilt, menar Sofia Gustafsson, var dessa teckentolkningar knutna till lutherska prästers förståelse av sin egen samtid. Järtecken kunde vara kometer, vädersolar, månringar, norrsken, missväxt och missbildade djur- eller människokroppar.

Joen Petri Klints järteckenbok skilde sig dock från många andra då han tonade ned de eskatologiska dragen och mer ville förstå sin egen samtid. Han var en luthersk förkämpe som med misstro och kritik tog del av Johan III:s försök att jämka samman katolicism och lutherdom. Samtidigt fanns det hos honom en personlig brottning att förstå vad järtecknen kunde betyda och varför de uppstod. Sofia Gustafsson kallar honom generöst för en ”forskarkollega” från en annan tid och med andra förutsättningar. Joen Petri Klint rörde sig från osäkra tolkningar till sådant han såg som mer uppenbart och självklart. Ofta kopplat till religiösa och politiska händelser. Ibland fanns det något bokstavligt i själva tolkningen av järtecken; vädersolar gav uttryck för falskhet, missbildningar för promiskuösa relationer och det röda norrskenet för blodsutgjutelse. Vid andra tillfällen är tolkningarna mer trevande och långsökta.

Sofia Gustafsson menar att detta sökande bland järtecken framför allt kännetecknade företrädare för de lutherska kyrkorna. En förklaring skulle vara att dessa järtecken fick tjäna som ersättare för katolska kyrkans berättelser om helgonmirakel. Det verkar dock som en del av de järtecken Klint skildrar haft katolskt ursprung. Järtecknen blev ett propagandavapen på båda sidor, men kanske främst hos lutheraner. De kan vara svåra för oss att förstå idag. Det är lätt att underskatta den tidens instabilitet och ett världskrig som stod inför dörren med det trettioåriga kriget.

Sofia Gustafsson har skrivit en lärd och mycket underhållande bok som ger läsaren god insyn i hur man i slutet av 1500-talet förstod tillvaron och sin egen samtid. Trots höga akademiska anspråk är den lättillgänglig och dessutom skriven med empati och värme för människor som levde i en annan tid och med en förståelse av tillvaron som skiljer sig från vår egen. En högst läsvärd exkursion att göra under fortsatta heta sommardagar, som också vi mer vetenskapligt söker tyda som tidens tecken.

Jakob Carlander