RecensionAndrzej Tichý: Händelseboken Albert Bonniers förlag ”Jag hoppas att du förstår att det enda som räknas, på riktigt, det är hur boken läses efter att allt som är del av dess tillkomst är borta. När du är död. När allt som omgav dig har rasat, efter kollapsen, efter att allt som du tycker är viktigt har fallit och försvunnit. Då ska den läsas”. Det är som om Andrzej Tichý skickar med ett budskap till läsaren hur ta sig an denna stormande bok, en dödsdans kring samhället av idag. Händelseboken är en fragmentarisk fresk av skilda personer från skilda tider. De flesta skamfilade, durkslagna, tilltufsade ochRead More →

RecensionNike Markelius: En bro av sorg Ordfront Av alla känslor är sorgen den mest komplexa. Sorgen relaterar till en kär persons frånvaro och vill samtidigt skapa en acceptans att så är fallet. Världen har blivit fattig och tom, men jag själv ska fortsätta finna mening i den. Därför behöver sorgen så mycket längre tid än andra känslor. Men hur blir det med sorgen efter en person som varit frånvarande också under sin livstid? Musikern och författaren Nike Markelius slår med sin diktsamling, ”En bro av sorg”, hål på myten att sorg enbart handlar om lyckliga relationer. Med ett enkelt poetiskt språk berättar hon om enRead More →

RecensionJosefin de Gregorio: Försvinnandet Norstedts förlag Den läsning som gör mig lycklig är tätskrivna romaner med vackert poetiskt språk, hisnande metaforer där allt berättas i lågmäld ton utan brådska även om ord och sidor är få. Kanske för att sådana romaner ofta flyter samman med bibliska texter, grekiska dramer och Shakespeares författarskap. Josefine de Gregorios nya roman ”Försvinnandet” ger mig en sådan lyckokänsla. På ett plan ett triangeldrama mellan tre unga människor med början redan i barndomen. Hedvig som möter den gåtfulla Hanna och speglar sig i henne, som sökte hon sin egen identitet där. Och så Hannas bror Karl, för Hedvig en länk tillRead More →

RecensionAnders Tegnell tillsammans med Fanny Härgestam:Tankar efter en pandemi – och lärdomarna inför nästa Natur & Kultur Högst upp och längst in i mitt skafferi ligger några stora burkar med picnicbog. Jag köpte dem i mars 2020. Det var inte min avsikt, men i affären upptäckte jag hur hyllor länsades och jag drogs med av hysterin. Mina burkar var de sista. De finns kvar som en slags reminiscens av dårskapen som nu känns så avlägsen. Något man bara vill glömma. Vart tog pandemin vägen? Anders Tegnell, som var statsepidemiolog när det begav sig, kommer nu med sina eftertankar. För de flesta av oss var AndersRead More →

RecensionEmma Arpstrand: Hur fan gör man slut? Ordfront förlag ”Är det okej att vara ledsen för något man själv åsamkat sig?” Eira Eklund, 25 år, ställer sig undrande frågan mitt i en turbulens av känslor, ambitioner och otålighet. Det är ingen dålig fråga. Jag känner igen frågan från egen psykoterapimottagning. Ställd av så många som bryter upp för att man vill något annat, något nytt eller slippa det gamla, men som plötsligt konfronteras av egen sorg och oro inför framtiden. Känslorna är alltid beredda att spela oss ett spratt när vi gjort något som nyss verkade så självklart. ”Hur fan gör man slut” är enRead More →

RecensionTom Malmquist: Istid Bookmark ”Den som kommer med onda bud blir älskad av ingen”, suckar budbäraren i Sofokles drama Antigone. Så har det varit sedan dess. Som då sportchefen på Expressen Thomas Malmquist i slutet på 1980-talet skrev ett antal artiklar om så kallade ”läggmatcher” och påståenden om idrottsmänniskor som sades ha tagit mutor. Det som senare kom att kallas för ”spelskandalen”. För det fick han betala ett högt pris av hot och hat. Ändå drog han sig sällan från att ställa sig mitt på motorvägen (metaforiskt) och säga sitt hjärtas mening. Med tiden tog det ut sin rätt med isolering och alkoholism ”Istid” ärRead More →

RecensionSara Mannheimer: Tvivlet Wahlström & Widstrand När jag var ung student och stipendiat på Hebrew University i Jerusalem blev jag kär i en kvinna från Kfar Saba. I min förälskelses övermod gick jag till överrabbinatet i Jerusalem på Heichal Shlomo och frågade hur jag skulle bete mig för att konvertera. Jag möttes av oförstående och ointresse. En lärare på universitetet tröstade mig med att en dålig lutheran antagligen blir en lika dålig jude, att jag borde vara tacksam slippa alla mitzvot, lagarna. Ett år senare for jag tillbaka till Sverige och blev en dålig luthersk präst. Händelsen kommer framför mig när jag läser Sara MannheimersRead More →

RecensionTove & Hanna Folkesson: Badort Norstedts förlag Borgholm på Öland har haft otur med sina hotell och nöjeslokaler. Många storbränder har förött klassiska ställen. Tove och Hanna Folkessons roman ”Badort” tar sin början med storbranden 1973 då gamla Restis brann ned till grunden. Därifrån berättas det bakåt om sommaren 1938 och ett kort intensivt kärleksmöte mellan två unga kvinnor, societetsflickan Ingrid och sockerbruksarbetaren Måna. ”Kärleken är stark som elden” står det i Höga visan. Det finns en slags samhörighet mellan dessa båda händelser. Det är också en berättelse om två livsöden som skiljer sig så diametralt åt. I varje fall på ytan. Egentligen är bådaRead More →

RecensionNatalia Ginzburg: Kvällens röster Albert Bonniers förlag Översättare: Johanna Hedenberg Jag blir alltid glad när bokförlagen släpper lite av ”gårdagens” litteratur från 1900-talet och därmed ger oss läsare en möjlighet att återfinna eller upptäcka böcker som är både läsvärda och tidsaktuella. Bra böcker är inte färskvara. Så är det med Natalia Ginzburgs fina roman ”Kvällens röster”. Natalia Ginzburg, 1916 till 1991, var italiensk författare som gjorde sin verkliga debut ganska sent med boken ”Familjelexikon” på nytt utgiven på svenska 2021. ”Kvällens röster” och ”Familjelexikon” är som två systrar till varandra. Berättelser om familjer och individer i små och stora sammanhang, mycket präglat av den sköraRead More →

RecensionSverker Johansson: Hur var namnet? Namntraditioner från alla tider och platser Natur & Kultur För några år sedan befann jag mig i en tidningsdebatt med en journalist angående diagnosen adhd. Journalisten, som ansåg att diagnosen är en uppfinning av läkemedelsbolagen, skrev med ett högt affektläge. Det jag framför allt minns så här efteråt, var att han konsekvent kallade mig för Johan i stället för Jakob. Av allt som blev sagt i debatten var det detta som gjorde mest ont. Att beröva mig namnet var en effektiv härskarteknik. ”Mitt namn är en viktig del av min identitet”, skriver fysikern och lingvisten Sverker Johansson i sin fantastiskaRead More →