22 maj
On

Recension Gertrud Hellbrand: Satyricon Albert Bonniers förlag När Gertrud Hellbrand återkommer med en ny roman efter ”Veterinären” som fick ett starkt mottagande, finns ett igenkännbart anslag. Människor som möts för en högtid, i ”Veterinären” en hästbegravning, nu en 40-årsfest. En huvudperson som återvänder och som söker sig bakåt i tiden kring en berättelse präglad av dominans, underkastelse, önskan att bli sedd och katastrof. I ”Satyricon” är det litteraturvetaren Renée som firar sin 40-årsdag med vänner på en släktgård i Sörmland. Där finns några tidningsrecensenter och kollegor, men framför allt den grupp jämnåriga före detta studenter i Uppsala som en gång under Renées anförande kallades Satyricon.Read More →

05 maj
On

Recension Isabella Nilsson: Nonsensprinsessans dagbok. En sjukskrivning. Ellerströms förlag  För många av oss har språket varit räddningen vid livets utsatta ögonblick. Läsande, skrivandet och lyssnandet. Kanske allra mest vid psykisk ohälsa är orden avgörande, med en dubbel kraft att såväl läka och befria som att döma den inre världen och det utsatta jaget. Isabella Nilsson är bosatt i Skövde och har redan debuterat med en ungdomsroman 2011, ”Verklighetsprojektet”, som fick ett starkt mottagande. Isabella Nilsson beskrevs då som en arvtagare till Sonja Åkesson och Kristina Lugn. ”Nonsensprinsessans dagbok” är ett poetiskt kalendarium över året 2016 i författarens liv. Ett minst sagt stormigt år. Undertiteln ärRead More →

14 april
On

Recension Agnes Lidbeck: Förlåten Norstedts förlag  Ibland talar man bland psykologer och själasörjare om ”frusen sorg”. Sorg som aldrig fick komma till uttryck för att man inte förstod, inte fick plats eller att andra känslor trängde sig i vägen för sorgen, ofta skuld. Agnes Lidbeck berättar i sin roman ”Förlåten” om två systrar, Ellen och Maria, som återvänder till pappans sommarhus i skärgården för att röja och sortera efter pappans död. De är lika olika som deras relation är bräcklig. Ellen framgångsrik internationell affärskvinna med en asketisk livsföring och singelliv. Maria undersköterska på ett äldreboende och ensamstående mamma med böjelse för mat, vin och längtanRead More →

07 april
On

Dorit Rabinyan har skrivit årets största, vackraste och mest smärtsamma kärleksroman. Foto: Isaac Shokal Recension Dorit Rabinyan: Alla floder flyter mot havet Norstedts förlag Översättning: Rose-Marie Nielsen Det börjar olycksbådande med de båda FBI-agenterna som ringer på Liats dörr i New York. Det är strax efter nine eleven år 2001. Någon har sett henne på ett café och tagit henne för arab. Stämningen i staden är paranoid. Men det är bara nästan rätt. Liat är israel från Tel Aviv, även om föräldrarna en gång emigrerade från Iran som en judisk minoritet där. Det gäller att vara på rätt sida staketet. FBI-agenternas misstänksamhet slår an den ton somRead More →

06 april
On

RecensionAlex Capus: Livet är bra Norstedts förlag Översättning: Anna Hörmander Plewka Att leva med ”här och nu” är ett mantra som upprepas till nästan leda bland psykoterapeuter och beskäftiga mindfulnessinstruktörer. Lätt att säga, svårare att förverkliga. Såvida man inte tar skönlitteraturen till hjälp. Romanen ”Livet är bra” är en enkel berättelse om det närvarande där allt får vara som det är, även de molande känslorna av oro. Författaren Alex Capus är bosatt i tysktalande Schweiz och blev känd för en svensk läsekrets med romanen ”Léon & Louise”. ”Livet är bra” utspelar sig under en vecka i Max liv. Han är gift med Tina, har treRead More →

24 mars
On

Recension Christian Unge: Har jag en dålig dag kanske någon dör Norstedts förlag Biografiska yrkesbiografier blir allt vanligare. Förra hösten kom Ole Thorstensen med ”En snickares dagbok”. Nu är det möjligt att läsa överläkaren Christian Unges berättelse i ”Har jag en dålig dag kanske någon dör”. Det blir ofta kreativ litteratur och läsning när någon med yrkesarbetet som bas samtidigt reflekterar över det samhälle vi lever i. Också Christian Unge lyckas väl med det upplägget. Som titeln antyder kliver han rakt in i det utsatta med att vara läkare. Möjligheten att vara en livsavgörande hjälp, men också bristen, ansvaret och risken att göra fel medRead More →

28 februari
On

Recension Anna Pella: När du ler stannar tiden Dagbok till min dotter som föddes med en svår hjärnskada och som lärt oss vad som är viktigt. På riktigt. Libris förlag Att få ett barn och bli förälder är en stor och omtumlande upplevelse som förändrar livet. Att få ett barn med flerfunktionsnedsättning är lika stort, men mer omtumlande och förändrar livet på ett sätt som bara en förälder kan berätta om. Anna Pella, journalist och fotograf, ger oss denna berättelse i boken ”När du ler stannar tiden”. Det är en dagbok skriven till dottern Agnes, idag 13 år, där vi andra får lyssna till enRead More →

17 februari
On

Recension Petter Lidbeck: Kvinna utan minne Piratförlaget ”Minnet är vinden. Glömskan är en enveten havsström. Utan minnet lämnas vi drivande. Utan glömskan blir havet ett stillastående vatten med ruttnande tång.” När jag läser Petter Lidbecks nyutkomna roman ”Kvinna utan minne” kommer jag osökt att tänka på inledningsorden i Niklas Rådströms klassiska roman ”Medan tiden tänker på annat”. Minne och glömska är som longitud och latitud med vilka vi tar ut färdriktningen i livet. Vad händer om man glömt allt och inte äger några minnen av dem som finns runt omkring mig? Inte ens mina barn? Titeln till romanen är som en blinkning till Aki KaurismäkisRead More →

27 januari
On

Recension Lina Sjöberg: Simson Weyler förlag Den som läser bibeln som en normerande lagbok med moraliska anvisningar går miste om det mesta i den. Bibeln, då inte minst den Hebreiska bibeln, är tillkommen av författare och skrivare, med en hög ambition att berätta enskilda människors livsöden, som berörde de oss alla. Därför är skönlitteraturens glasögon högst användbara för att förstå berättelsernas mening. Litteraturvetaren Erich Auerbach kallade i sitt klassiska verk ”Mimesis” bibelns berättelser för bakgrundsdigra. Det finns en fåordighet i de bibliska berättelserna som bjuder in läsaren att kliva djupt in i dem och tolka dem med våra egna liv. Så som vi läser denRead More →

24 januari
On

Recension Per Aspenberg: Benboken. Om frakturer och forskning Karneval förlag Den gamla välkända latinska sentensen ”De mórtuis nil nisi bene”, ”Om de döda intet annat än gott”, fick en egen humoristisk översättning i Grönköpings Veckoblad: ”Av de döda inte annat än ben”. Benen i vår kropp är ett ämne alldeles för sig. Eller egentligen många olika ämnen. Som arkeolog en gång i tiden vet jag att översättningen i Grönköpings Veckoblad har sin riktighet. Ben och keramik var de två fynd som hjälpte till att datera, bestämma och återskapa. Denna märkliga stomme i vår kropp som både kan beskrivas som död och levande materia. Per AspenbergRead More →