Dagens Samhälle den 13 januari 2017 Länk till artikeln på dagenssamhalle.se Man känner alltid igen en rättshaverist. Det är en grupp av människor som psykiatrin har tappat intresset för, rättsväsendet har svårt att hantera och som ofta orsakar lidande för sig själva, sina anhöriga och de myndighetspersoner de kommer i kontakt med. Oavsett i vilken verksamhet vi möter rättshaveristen ser vi en liknande bild. Det är en grupp som är svår att definiera, men lätt att känna igen. Brottsförebyggande rådet släppte nyligen en uppföljning på rapporten Otillåten påverkan mot myndighetspersoner (BRÅ 2016:13). Rättshaverister lyfts här upp som en grupp som försvårar myndighetspersoners tjänsteutövning genom påstridigaRead More →

Juridisk tidskrift nr 2 2016/17 ”De vrånga nejsägarna, rättshaveristerna, de maktlystna flytaovanpå-människorna, är det inte de, som ställer till allt ont både i större och mindre sammanhang? Deras förkrympta själar har inte plats för någon generositet eller människokärlek”. Astrid Lindgren, dagboksanteckning 1947 Vad som fick vår mest folkkära sagoberätterska att i sin dagbok utbrista så upprört är mig obekant. Ändå är känslan igenkännbar hos många av dem som i sina arbeten kommer i kontakt med de människor vars beteende vi ofta kallar för rättshaveristiskt. De väcker förtvivlan, ilska, osäkerhet och uppgivenhet hos sin omgivning, som förgäves söker komma till tals med dem. Verksamheter som harRead More →

Svenska Dagbladet den 14 januari 2016 Det finns ett vardagligt begrepp som, även om det ofta används slarvigt och nedsättande, vi ändå inte tycks klara oss utan. Rättshaverism. Det är ett ord som beskriver ett välkänt och stereotypt beteende av envis kritisk och kravfylld hållning, anspråk på att äga sanningen, misstänksamhet mot andras åsikter och ett tvångsmässigt drag i den ihärdighet med vilken man driver sin egen sak. Beteendet finns i privatliv som grannfejder och vårdnadstvister. Vi möter det också i relation till myndighet, vård, om sorg och skola. Vi tänker oss ofta personen med rättshaveristiskt beteende som en ensam kuf på samhällets gräsrotsnivå. FredrikRead More →

Ledarskap i förskolan nr 4 2015 En pappa till en femårig son ställer krav som inte är möjliga att tillmötesgå ur verksamhetens perspektiv. Pappan ifrågasätter då förskollärarnas kompetens, nästan som om han utsatte dem för ett förhör. På kommunkontoret begär han ut personalens ansökningshandlingar för att bevisa personalens brister. En grupp föräldrar har skapat ett gemensam facebook-­konto där förskolans personal betygssätts och får sin personlighet kommenterad. Föräldrarna kräver att barnen måste ha ett avstånd på en och halv meter mellan sig vid sovstunden för att undvika smitta. Då enhetschefen inte går deras begäran till mötes kräver de att enhetschefen byts ut. Exemplen kan göras mångaRead More →